Dear you..

Idag var en sån där dag ni vet. En sån där dag som man absolut inte borde gå ur sängen. Man visste från första början att det skulle bli en katastrofal dag. Ja jag var ta mig sjutton inte långt ifrån när jag kände det.

Började mitt arbetspass med att öppna en cola i köket så det sprutade över hela jävla rummet. Så fick inleda passet med att skura. Dagen igenom var jag väldigt tapphänt så jag avsade mig ansvaret att packa upp glaset idag, kändes lite som att utmana ödet.

Efter jobb blev det träning. Förstod inte riktigt varför jag åkte dit egentligen. Kan inte springa. Kan inte passa. Ja varför var jag där? Varför satt jag där ombytt och klar när träningen började. Ja va fan vet jag. Det slutade med att jag för aftonen fick äran att vara målvaktstränare. Vilket jag tror att med hjälp av Anna löste galant. Tjejerna blev trötta och jag anar att det kan vara en del seghet i morgon i deras kroppar.

Efter drog jag hem till min älskade Martina någon timme och nu sitter jag i soffan och chattar med Amanda.
Hua vilken dag. Vill mest bara gå och lägga mig...

För övrigt så hatar jag att vara här och vara hjälplös. Vill så gärna bara kunna åka dit. Säga hej och sen åka hem igen. Men det är en fyra timmars resa så kanske inte är så ekelt.


All yours
Erika

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0