I do miss that...
Ligger i sängen.
Tänker.
Som vanligt.
Tänker på mitt liv. Hur jag ska, bör, gå vidare. Får ny lägenhet nästa vecka. Känns super på alla nivåer. Det jag vill är att jag återigen bli frisk så jag kan börja träna igen. Ångesten börjar tära på mig. Jag vill bara kunna använda det som ett sätt att få ut mina aggressioner. Använda det som ett sätt att filtrera.
Har förlorat en som betyder enormt mycket. På grund av missförstånd. Att jag alltid ska förstöra saker. Alltid dessa missförstånd. Varför? Jag är sämst på alla sätt och vis. Och nu? Ja. Nu. Sitter jag här. Eller ligger mer. Vill bara höra av mig. Men får backa undan. Jag tror att vi kommer att komma över detta. Men man vet aldrig. En dag så vet vi. Eller hur?
Många frågetecken denna kväll. Men en dag har vi rätat ut dem och gjort dem till utropstecken. En dag vänner. En dag.
Nähä om jag ska försöka mig på att sova? I love you all. I love you till i die.
All yours
Erika
